Lasermedicinsk vård

 

Medicinsk laser är en vetenskapligt väldokumenterad och undersökt vårdform som är snabb, smärtfri, effektiv, riskfri och utan biverkningar.

 

Laserbehandling påverkar såväl immunförsvaret lokalt som blodcirkulationen. Behandlingen är antiinflammatorisk och den kan påverka smärttillstånd.

 

Medicinsk vårdform som är vetenskapligt väldokumenterad och undersökt, snabb, smärtfri, effektiv, riskfri och utan biverkningar.

 

Hur fungerar laserterapi?

 

Laserljuset påverkar celler och vävnad och det sker mycket komplicerade processer i dem. Laserbehandlingen påverkar det lokala immunförsvaret, cirkulation i blod och lymfkärl, ämnesomsättningen i cellen och utsöndring av olika ämnen, t.ex. endorfiner och prostaglandiner som bl.a. påverkar smärttillstånd.

 

När laserljuset sprids i vävnaden uppstår interferens mellan olika ljusstrålar. Detta ger upphov till laserspeckler – små områden med partiellt polariserat ljus av förhöjd intensitet. Det är känt att lägesfasta kromofora molekyler (t.ex. kroppens egna porfyriner) uppvisar absorptionsdipoler som såväl upptar som avger (t.ex. i form av fluorescens) linjär-polariserat ljus med bestämd polarisationsriktning. Porfyriner finns bl.a. i mitokondriernas respiratorkedja och är de molekyler som främst svarar för ljusabsorptionen. Här har alltså polarisationen i de av laserljuset skapade laserspecklerna betydelse. (Hode, 2002, sid 46)

 

Det har länge varit känt att små mängder av ett ämne som kallas singlettsyre bildas när vävnad belyses med laserljus. Rochkind och Lubart i Israel har påvisat detta med hjälp av Nuclear Magnetic Resonance- teknik. Singlettsyre är en fri radikal som i sin tur påverkar bildandet av ATP vilket utgör cellens bränsle och energiförråd. Man har också konstaterat att kalciumjonbalansen i cellen påverkas. Laserljus påverkar vidare de oxidativa processerna, vilket har påvisats av Karu (Karu T, 1993, 5:103.)

 

Dessa processer leder i sin tur till en lång rad sekundära effekter, ökad cellmetabolism och kollagensyntes hos fibroblaster, höjd aktionspotential hos nervceller, stimulering av bildandet av DNA och RNA i cellkärnan, lokal påverkan på immunförsvaret, ökad nybildning av kapillärkärl genom frigörande av tillväxtfaktorer, ökad aktivitet hos leukocyter, omvandling av fibroblaster till myofibroblaster. (Hode, 2002)

 

Vid studier av olika immunförsvarskomponenter genom att mäta före och efter laserbelysning visade det sig att halten alfa-l-lipoprotein i sårvätska ökade med 120 % efter påverkan av laserljuset. Walker (1983) har visat att det efter behandling av neuralgier med HeNe-laseerljus frigörs serotonin (hon mätte serotoninprecursorn 5-HIAA i patientens urin före och efter laserbehandlingen).Det cirkulerar med blodet och ger upphov till systemeffekter, d.v.s. effekter i även andra delar av kroppen än den som behandlas. (Walker J. 1983. 43:339)

 

Enligt vetenskapliga undersökningar sker följande under en lasebehandling:

 

• Stimulering av DNA-, RNA- och albuminsyntes
• Ökad cellmetabolism
• Ökad genomblödning
• Snabbare nybildning av blodkärl
• Påverkan på immunförsvaret
• Stimulering av collagensyntesen i huden
• Ökning av epitelvävnad vid sårläkning
• Ökad tensil hudstyrka
• Ökad enzymfunktion
• Ökad fagocytfunktion
• Höjning av aktionspotential hos nervceller
• Påverkan på endorfinsyntesen
• Ökad serotoninutsöndring i urinen
• Ökning av prostaglandinerna E och F

 

(Hode, 2002, kap 2)