Den strålning en medicinsk laser avger utgörs antingen av synligt ljus eller infraröd strålning. Ljuset har en hög renhet (monokromatiskt och koherent) och innebär ingen risk i sig. (Tunér, Hode, 1999, s.34-35)
Lågeffektlaser (i motsats till ”skärande laser” – högeffektlaser) är helt ofarlig.
Skyddsglasögon behöver inte användas, fastän det inte är meningen att laserstrålen skall träffa ögonen.
Behandlingen kan inte förorsaka eller förvärra cancer. Laserljuset kan inte heller skada foster eller vitala organ i kroppen.
Det gör heller inget om man har metall, pacemaker eller konstgjort material inopererat.
Men det är i alla fall viktigt att man vid allvarligare skador eller sjukdomstillstånd först går till läkare och får en diagnos så man vet vad som skall behandlas.
Ja. Hittills har inga mediciner visat sig vara negativa att kombinera med laserbehandling. Laser kan t.o.m. göra en viss medicin mer effektiv!
Laserljuset kan ibland ge direkt smärtlindring. Tänk på att en smärta som kommer från en skada har till uppgift att hindra överbelastning. Då kan laserns smärtlindrande effekt ibland leda till att man inte känner att man överbelastar senan, muskeln eller leden, med en försämring som följd. Det är mycket viktigt att inte belasta det skadade området innan terapeuten ger klartecken. Även om smärtan försvinner och laserbehandlingen förkortar läkningstiden, måste vävnaden få rimlig tid att läka och återhämta sig.
Under eller efter en laserbehandling kan man uppleva trötthet. Det kan t.ex. bero på att en smärta släpper eller att vissa ämnen – typ endorfin – frigörs.
Källa: Lars Hode, fysiker, ordförande i SLMS